fredag 22 september 2017

Si Movitz, vi står du och gråter? (Fredmans epistel n:o 31)



1. Si Movitz, vi står du och gråter 
så blodig och svullen och stinn? 
Dörrn upp, nå välkommen nu åter! 
Si här har du farstun, stig in!
Än leva ju dina patroner; 
förglöm den förtret du har rönt. 
Pong pongtuli pongtuli. Skönt 
du slår dina toner. * * * 

2. Gutår på en halvpart min broder; 
si här tag en sup, räck ut hand. 
Vårt brännvin med guld och klenoder 
förgyller båd' tunga och tand. 
Men har du ej feber? - Vad mera? 
Då är en sup finkel ej sunt! 
- Pong pongtuli pongtuli. Strunt! 
Er lagom moquera. * * * 

3. Är ögat utslaget? - Åh inte? 
Lät plåstret få sitta, din hund. 
- Minns du hur jag sist dig påminte 
om slagsmålet på gröna Lund? 
- Förstör nu den varma kristallen, 
ge supen, ge hit, eller slåss. 
- Pong pongtuli pongtuli. Tross! 
Jag slår dig i skallen. * * * 

4. Det plägar ens oro ju lätta 
att öppna sitt hjärta en vän; 
sätt på dig peruken, berätta 
varför' du blev sparkad i änd'. 
Kund' du dig då intet försvara, 
men fumla och slogs som en so? 
- Pong pongtuli pongtuli. Jo.
Det skall jag förklara. * * * 

5. Den tjugu och åttonde Juli' 
i år, om jag minns, eller hur'? 
Den dagen var klart, stundom muli' 
med regn ur en blixtrande skur. 
Det var, om jag drar mig till sinnes, 
den tjugu och femte, - Nå säj. 
- Pong pongtuli pongtuli. Nej! 
Nej, ve den som minnes. * * * 

6. Likgott, om en afton jag råka 
en Nymf med ett hängande flor; 
jag börja med henne att språka, 
fick veta precist var hon bor; 
gränd heter - tyst lät mig fundera - 
precist Jöran Helsinges gränd; 
Pong pongtuli pongtuli. Känd, 
jag säger ej mera. * * * 

7. Jag bar just Fiolen på ryggen, 
gick efter och halta och skalv; 
med floret i ögat för myggen 
min skönhet slank in i ett valv. 
Men just i detsamma hon stanna´, 
vips kom där en långbent Drabant; 
Pong pongtuli pongtuli. Sant! 
Han svor och förbanna. * * * 

8. Han ropte: släpp Nymfen; jag släppte, 
och lustigt en örfil fick jag. 
Din hund, knäpp på strängen; jag knäppte;
da Capo, på truten ett slag. 
Emellertid stod han och spjärna 
med handen i kjortel och barm. 
Pong pongtuli pongtuli. Harm
i huvud och hjärna! * * * 

9. Allt måste jag spela och brumma
och gå med Fiolen patrull; 
men hur jag på strängarna tumma, 
sprang qvinten och jag föll omkull. 
Fan far i den blågula draken! 
Ge mig nu en sup eller två. 
Pong pongtuli pongtuli. Nå, 
nu känner du saken. * * * 

10. Min skönhet han straxt sig tillägna, 
birfilare kalla han mig; 
och örfilar hagla och regna 
och smattra som kulor i krig. 
Revange! - han ropte, canalje! 
Där har du för kvinten som sprang! 
Pong pongtuli pongtuli. Klang! 
Tvi sådan Batalje!

söndag 17 september 2017

Dagen går




Dagen går,
skymning rår
över skog, över berg, över hav.
Allt är ro,
vila trygg.
Gud är här.

tisdag 25 juli 2017

Canticum Corybanticum Bacchantium Clerico-Potatorium Comessatorium Valedictorium Comitiale-Comicum Claespåhörnicum



Canticum Corybanticum Bacchanticum Clerico-Potatorium Comessatorium Valedictorium Comitiale-Comicum Claespåhörnicum den 28 juli 1815

Qvid prius dicam solitis Parentis Laudibus? HORATIUS

1. Absint rixae, jurgia, 
noeniae threni. 
Adsint plena pocula 
cum tormento leni; 
proximusque proximum 
rogitet fraterculum; 
nonne plenum optimum, 
ubi omnes pleni? 

2. Frater! ego valeo; 
bene est, si vales. 
Bacchi sub auscpicio 
omnes sunt aeuales. 
Omnes ergo bibite, 
jubilate, psallite; 
omnes, omnes hodie 
erimus mensales. 

3. Psallite identidem; 
vox solvatur muto; 
salutate praesulem 
Scypho, non minuto; 
ejus quippe symbolum 
est et erit: Homo sum 
et a me alienum 
nil humani puto. 

4. Te conservent Superi, 
Jacob Patriarcha! 
Salvum, tutum, veluti 
Noachum in archa. 
Longum vitae pelagus 
iterabis placidus, 
tam Archiepiscopus, 
qvam Symposiarcha! 

5. Laetus atque viridis 
huic tuae genti 
Diu, pater! intersis, 
te suspicienti, 
atque te, amabilem, 
habileem, affabilem, 
omnibus laetabilem, 
sempeer reverenti! 

6. Absolutum canticum, 
fratres, tale qvale, 
qvamvis non latinicum, 
tamen cordiale. 
Absoluta meta mox, 
vultus trux, demissa vox, 
rapta lux, propinqua nox, 
et dicendum vale. 

7. Fluat ergo fluidum; 
(fluunt cuncta, patres!). 
Ibi jam solatium 
hauriamus, fratres! 
Hauriamus ibidem 
florem ac pinguedinem, 
succum atque sanguinem, 
qvo laetentur matres.

lördag 22 juli 2017

Under rönn och syrén





1. Blommande sköna dalar,
hem för mitt hjärtas ro!
Lummiga sköna salar,
där vår och kärlek bo!
Soliga barn av luft och ljus,
o, jag förstår ert tysta sus,
blommande sköna dalar,
hem för hjärtats ro!


2. Kom, du min vän i skogen,
kom, vid min sida sjung!
Skogen är evigt trogen,
våren är evigt ung.
Livet förgår som kvällens fläkt;
evig är vårens andedräkt!
Kom, du min vän i skogen,
kom, vid min sida sjung!

3. Blommande sköna dalar
stråla av sällhet då;
klarare våren talar,
bättre vi den förstå.
Aftonen rodnar, vakan slår,
stilla en doft ur hjärtat går.
Blommande sköna dalar
stråla sällhet då.